och bloggidéen funkade typ inte riktigt

Till alla spinhatares lättnad kan vi nu erkänna en sak som vi i spin faktiskt inte är särskilt bra på, som en klass i alla fall, vilket är att blogga. Fast eftersom vi varit så upptagna med att vaar allmänt fantastiska på allting annat anser åtminstone jag att vi är förlåtna.

För att det senaste inlägget handlade om att vi varit till Stockholm tänkte jag bara berätta lite om denna korta, men händelserika resa!

DET VAR HELT UNDERBART!

Vädret var fantastiskt och vandrarhemmet var otroligt mysigt! Vi gick mycket, men det gjorde inget för det var så fint att man inte ens tänkte på att man rörde på benen efter ett tag. Dessutom var föreläsningarna och guideturerna i riksdagsdepartimenten mycket mer intressanta än vad vi trodde att de skulle vara. Det kändes nästan som om de hade utbildad personal som var specialiserad på att informera besökare på ett underhållande och intressant sätt.

Det är lite svårt att beskriva med ord hur roligt och mysigt vi hade det där borta. Jag skulle faktiskt vilja påstå att det krävs att man hade varit med på resan för att förstå exakt vad det är jag menar!

Finns inte så mycket mer att säga än så...

Nån annan kommer säkert att skriva ett till inlägg om ett tag:D typ om ett år eller nått.

Until then~


/S


Veckan jag trodde att min tumme var stukad

Hellu, alla SPIN älskare!!!

Utan någon speciell anledning (uttråkad) och utan att ens tänka på om någon är intresserad eller inte (vilket de flesta troligtvis inte är) tänker jag berätta exakt hur jag behandlade min tumme de sex dagar som gick innan jag tog beslutet att jag kanske borde gå till skolsköterskan.

För er som inte vet om det, skadade jag min tumme Tisdagen under sportlovet, då jag hoppade i ett hopp på Storklinten (och vurpade) och det var faktiskt inte förrän skolan började som jag tyckte att jag kunde bespara lite tid åt att gå till sköterskan eftersom hennes dörr ändå stod öppen.

Varför kollade jag inte upp det tidigare? Jo, för jag var alldeles övertygad om att den bara var stukad.

Och en stukning är, som förhoppningsvis alla vet, inte en benskada utan en muskelskada. Jag trodde därför att det perfekta sättet att påskynda läkningen av min uppsvullda, blålila tumme skulle vara massera den. Med andra ord satt jag flera timmar och knodade min brutna tumme, streachade och tröck som hårdast där det gjorde som mest ont eftersom jag trodde att det var en spänd muskel.

Jag ångrar det bittert.

Speciellt när jag satt i sjukhuset och väntade på att få den gipsad.

(Hö hö hö... Jag kände mig tvungen att visa en bild. Den var dock mycket blåare och större i verkligheten.)

/S

Baka, historia, baka, matte, baka...

Ni kommer i alla fall få mycket fika imorgon...

VAR TACKSAMMA!!!

Men i vilket fall som helst var jag väldigt trött på att bara skriva om franska revolutionen så jag beslöt mig för att istället skriva ett blogginlägg om hur jag är trött på att skriva om den franska revolutionen. Härligt.

Oh jo, jag bytte namn på min alias.

Varför Ayaros? Enkelt, för att det är mitt namn baklänges och för att (om det utalas rätt) påminner om Aragon, och jag diggar Kungen av Gondor.

Enough said.

/S

RSS 2.0